Om mig
Jag har arbetat med djur under många år, både ideellt och professionellt. Min erfarenhet kommer framför allt från arbete med rovdjur, som jag har jobbat med i Sverige, England och USA.
Många års arbete med djur har gett mig en vana att läsa beteenden, uppfatta signaler och försöka förstå vad en annan varelse uttrycker, behöver eller försöker undvika. Det har format både hur jag ser på andra djur och hur jag ser på relationer, kommunikation och möten över artgränser.
I mitt arbete har jag ofta sett hur människor söker sig till andra djur. Många vill komma nära, förstå, känna kontakt eller bara vara i närheten av dem. Det kan finnas fascination, lugn, igenkänning eller en känsla av att något i en själv blir speglat. Detta har väckt mitt intresse för vad sådana möten kan lära oss både om oss själva och om de andra arter vi delar världen med.
Med tiden blev hästar ett naturligt nästa steg för mig, eftersom de erbjuder ett särskilt sammanhang för att utforska relation, kontakt och det som händer i mötet mellan människa och andra djur.
Jag tror att den här speglingen, och att uppleva empati för andra varelser är viktig för människors större känsla av kontakt och sammanhang. Detta kan hjälpa oss att känna oss mindre ensamma och bortkopplade från vår omvärld, men också bidra till mer förståelse och respekt för andra djur och naturen omkring oss.
Lovisa Cullheim
Min utbildningsbakgrund
Min utbildningsbakgrund kombinerar kunskap om djurs beteende med studier i mänskligt beteende, utveckling och välmående.
Jag har läst psykologi på högskolenivå, bland annat kurser i utvecklingspsykologi, kognitionspsykologi, personlighetspsykologi och positiv psykologi, samt etologi (icke-mänskliga djurs beteenden), biovetenskap, zoologi och naturbaserade interventioner.
Jag har också vidareutbildat mig inom hästassisterade interventioner vid MiMer Centre i Sverige och Equine and Animal Assisted Psychotherapy Institute i Australien.
Min utgångspunkt
En grundsten i mitt arbete är delaktighet som bygger på valfrihet.
Alla aktiviteter med hästar och andra djur jag arbetar med är frivilliga, inte bara för oss människor utan också för djuren. Det är avgörande för mig för att kunna bedriva en etisk verksamhet på allas villkor, där djurens suveränitet är lika viktig som vår.
Det betyder bland annat att djuren är fria att gå undan när de vill, att vi inte leder dem eller försöker få djuren att göra något särskilt, samt att djuren har en rik och naturlig miljö att röra sig i där så många av deras naturliga behov som möjligt får ta plats.
Namnet Vide rymmer flera betydelser som passar det jag vill att verksamheten ska stå för. Vide är ett samlingsnamn för flera arter inom släktet Salix, tåliga och böjliga växter som hör till de första att vakna till liv när ljuset återvänder på våren. I nordisk mytologi är Vide också namnet på guden Vidars land, ett vilt och vidsträckt skogslandskap. På latin betyder vide ungefär ”se” eller ”se här”. För mig knyter de här olika betydelserna ihop natur, motståndskraft och förändring med att stanna upp och få syn på sig själv, sina mönster och det som händer i mötet med andra.